Påhoppen på friskolor duggar tätt i den allt mer polariserade debatten där skolor som ägs av aktiebolag är de som oftast hamnar i skottgluggen. Men det går inte att värna friskolor och valfrihet och samtidigt vilja avskaffa den driftsform där 8 av 10 friskoleelever går, skriver bland andra Carola Lemne ordförande Internationella Engelska skolan.
Istället för att forma långsiktiga och blocköverskridande förutsättningar har skolan främst blivit föremål för politisk positionering. Både fackförbund och politiska partier säger sig värna såväl friskolor som valfrihet men vill samtidigt avskaffa den driftsform där 8 av 10 friskoleelever går. Det är svårt att få ihop och den enkelspåriga debatten skymmer sikten för skolans verkliga problem.
I Sverige har vi under lång tid öppnat upp för företagsamhet och valfrihet i välfärden och det har varit en framgångsrik väg. En fjärdedel av hemtjänsten utförs idag av privata aktörer och en av fem bor på ett privat drivet äldreboende. Ett av Sveriges bästa sjukhus, Capio St Görans i Stockholm, är även det privatägt och ett flaggskepp för högkvalificerad vård. Många av Sveriges allra bästa skolor är också privatägda.
Stor nytta
Regioner och kommuner har stor nytta av de företag som verkar inom vård, skola och omsorg. Olika driftsformer har olika fördelar och inom utbildningsområdet finns det olika traditioner i världen. Det finns bra skolor som ägs av stiftelser och många av världens ledande universitet är också ägda av stiftelser eller ideella föreningar. Även i Sverige har vi flera sådana skolor av hög kvalitet varav några av de mest namnkunniga är belägna i centrala Stockholm. Det finns också fina skolor drivna som föräldrakooperativ, med ett stort engagemang av elevernas föräldrar.
Friskolor är inget som är unikt för Sverige, det finns i många länder i Europa. Skillnaden är att dessa ofta tar ut höga terminsavgifter vilket innebär att de bara är tillgängliga för familjer med tjockare plånbok. I vissa länder, exempelvis Spanien och Danmark, finns det friskolor som kombinerar ersättning från stat och kommun (skolpeng) med höga elevavgifter.
”Ett aktiebolag har viljan och de ekonomiska musklerna att växa och göra bra och omtyckta skolor tillgängliga för fler genom att starta nya skolor.
I Sverige har vi valt en annan modell, där plånbokens storlek inte påverkar vilken skola en familj kan välja. Fristående skolor har alltid funnits men före friskolereformen var det i praktiken ytterst få som hade möjlighet att välja en friskola. Tack vare friskolereformen har valfriheten ökat och gett många fler möjlighet att påverka sin framtid. Detta är en modell som idag har starkt stöd hos landets barnfamiljer. Rätten att välja skola, oavsett ekonomiska förutsättningar, har blivit självklar.
Skolor som drivs av aktiebolag har haft en nyckelroll i den här utvecklingen. Ett aktiebolag har viljan och de ekonomiska musklerna att växa och göra bra och omtyckta skolor tillgängliga för fler genom att starta nya skolor. Här finns en skillnad mellan driftsformerna. Gemensamt för majoriteten av de skolor som drivs av stiftelser eller ideella föreningar är att de sällan expanderar och därför förblir tillgängliga endast för ett fåtal.
Mångfald behövs
För att skolvalet ska vara tillgängligt för alla och inte bara vissa behövs en mångfald av skolor. Aktiebolag har hittills visat sig vara bäst på att tillgodose den stora efterfrågan som finns på fristående alternativ.
För att kunna växa och erbjuda fler elever plats på bra skolor krävs nämligen kapital och det är här vinsten kommer in i bilden. Det behövs personer och företag som vill satsa långsiktigt och som är beredda att ta både risk och ansvar. Att starta en skola är ett stort ekonomiskt åtagande och det tar många år innan skolan är i ekonomisk balans. Den genomsnittliga vinsten för en fristående skola, före skatt, ligger på under fyra procent.
Sedan friskolereformen infördes har mångfalden av skolor och därmed valfriheten för familjer ökat kraftigt. Bra skolor har spridits till fler och de olika profiler som skapats har lett till att fler kan välja en skola som passar just dem. Elever har också fått möjlighet att byta skola utan att be om tillstånd.
Större koncerner
Den modell vi har utvecklat under 30 års tid har skapat alternativ för alla de familjer som söker något annat. Idag går närmare 400 000 elever i fristående skolor och det är ett resultat av egna val. Tack vare friskolereformen har besluten förflyttats till varje familjs köksbord och tack vare aktiebolagens drivkraft att göra bra utbildningar tillgängliga för fler har vi idag en valfrihet som annars inte hade funnits.
Vi vill se en fortsatt mångfald av fristående aktörer inom skolan, från det lilla föräldrakooperativet som bara driver en skola till större koncerner som har kapacitet att möta den växande efterfrågan på fristående alternativ. Vi behöver också ett välreglerat system som skapar möjligheter för alla aktörer att utifrån sina förutsättningar bidra till utvecklingen av svensk skola.
Carola Lemne, ordförande Internationella Engelska skolan
Malin Nordesjö, ordförande i familjeägda Futuraskolan
Johan Andersson, styrelseledamot och störste ägare i AcadeMedia
Malin Stjernman, huvudägare och VD Fridaskolorna
Cecilia Carnefeldt, ordförande i familjeägda Kunskapsskolan
Niklas Pålsson, VD och huvudägare Cedergrenska
